Att vara turist i detta land är inte kul. I alla fall inte om man inte reser med någon bangladeshisk vän. Så fort vi satte en fot utanför hotellet blev vi nästan ihjälstirrade av miljoner människor, är riktigt trött på allt stirrande nu! Som om inte det var nog slänger sig tiggarna efter oss. Barnen är jobbigast för de ger aldrig upp. När vi var på zoo var det en flicka som slängde sig ner på marken och höll fast om mitt ben med båda händerna. När vi åkte CNG (tuk tuk) till Bashundara City, köpcentret som stod i brand (visade sig vara kontoren, inte affärerna), var det sådan hemsk trafik som vanligt. Blir ju stopp då och då. Självklart passar ungarna och andra vuxna tiggare på att slänga sig fram på oss och de ger sig inte. Tycker inte om när de ska ta på en!

Det är hemskt. Vart man än åker här kommer man inte ifrån det här. Så jobbigt! Aja, vi var åpå campus en dag i alla fall. Det var faktiskt något som liknar vad vi skulle kalla SPEX i skolan. Eleverna som går media, de som ville, gick upp på scen och dansade, sjöng eller gjorde något annat roligt. Var riktigt kul när man fick se danserna tyckte jag i alla fall. Hoppas på att få med mig videon på det när den är redigerad. Eleverna använde filmkamerorna till det här. Bara så ni vet, Eva-Lotta och Josefina. De såg riktigt professionella ut.

Efter ytterligare en dag i Chittagong lämnade vi staden och åkte till Cox's Bazar. Vi hade det faktiskt reiktigt trevligt ssta kvällen där i alla fall. Åt på en restaurang precis på stranden och med en havsutsikt. Mysig bambubyggnad. Fast shit vad mycket myggbett vi fick. Det var konstiga myggor för det kändes inte när de bet. Fanns förresten riktigt fina konstverk på stranden. Åh, vad jag önskar att jag kunde göra något sådant. Jag trodde inte att det skulle vara lika mycket tiggare och försäljare i Cox's Bazar, men det var tyvärr ganska mycket ändå. Barnen fattar ju inte när man säger till heller, utan står och försöker hur länge som helst. Man kunde köpa en sittplats på en solsäng med parasoll och det gjorde vi två gånger i alla fall. Var riktkigt trevligt emellanåt (visserligen var det inte så ofta) när inte försöljarna eller tiggarna var framme.

Efter tre dagar på stranden (och utan solande eftersom inte jag kan sola i bikkini där...) lämnade vi Cox's Bazar och åkte tillbaka till Chittagong. Väl där checkade vi in på hotell och den här kvällen var vi dåliga båda två imagen. Någon mat som orsakat detta kanske? Jag blev bra ganska snart, men David har varit dålig nästan hela tiden. Efter tre dagar på hotellrummet åkte vi vidare till Dhaka. Där var vi bland annat på zoo och Bashundara City som jag nämnt innan. Fast den större delen av tiden ägnade vi på hotellrummet, tittandes på en film, kortspelande som i svälta räv och 500 eller sovandes.


Vad har varit bra med de här två veckorna då?

• Fick träffa min älskling!
• Duscha i varmvatten, nästan alltid.
• Gå på en riktig toa!
• Äta riktigt god och lyxig mat! (drömmaten: pizza, spaghetti och köttfärssås)
• Sova i en mjuk säng och jämte älsklingen.
• Äta svenskt godis tills det tyvärr tog slut :P

Jag, på frukost första morgonen sedan han kom hit.




Älsklingen på väg till restaurangen den sista kvällen i Cox's Bazar.




Konstverk på stranden. Inget vanligt sandslott va? (Finns fler bilder, visar hemma.)




Bananförsäljarna var på G.




Lejonen på zoo var trötta.




Flodhästarna var hungriga.




Elefanten var blyg. (Trodde att jag skulle få sitta på den, men det gick inte.
Var därför jag ville dit mest. Hade hört att man fick sitta på elefanten där.)


Tack för att du finns Karro! <3
Älskar dig David! Saknar dig redan =(