I morse vaknade jag öga i öga med min mardröm. Han var liten men såg enorm ut i första anblick. Vågar inte vända på madrassen för att ta bort honom. Jag är så feg! Att sova med fienden är inget roligt så ska samla mod till mig senare. Eller be Shompa kolla åt mig denna gången med.

Har pluggat en del. Skrivit sammanlagt fyra sidor på uppgiften till Shahidulhaque nu. Men än har jag mycket kvar. Finns ju så mycket att skriva om. Känns bra! För då har jag verkligen något att göra.

Imorgon ska jag och Shompa ta på oss sari och ta en massa kort. Låta tiden rinna iväg ;)..

Verkar inte som om festen blir innan jag åker. Fast här kan ingenting någonsin vara säkert. Kanske, kanske inte. Men vi ska ha en privat fest ändå. Ska bli kul!

Snackstime ;)

17 dagar kvar! Det närmar sig sakta men säkert! David <3
Åh vad jag längtar! Har aldrig längtat hem så mycket!